amandaenni

Tänk vad känslorna går upp och ner när man flyttar. Iallafall för mig den här gången.

Vi ha trivts så himla bra i lägenheten i Brändö. Vi har bott där i 3 år och den har varit i toppskick. Men nu kom vi till den punkten i livet att vi ville investera i en egen bostad och inte slänga pengar i en hyra. Nu betalar vi åt oss själva (läs: banken).

 

Det kändes mycket bittersweet då jag lämnade in min nyckel åt hyresvärden idag. Jag kommer att sakna den bostaden.

 

Huset är byggt 1987 så jag kan ju inte förvänta mig att den är i lika bra skick som vår förra som var byggd 2007 (+ att vi hade en pedant hyresvärd som städade som ett tok). I den här lägenheten är det ingen som städat efter sig. Det var skitsmutsigt överallt. Fattar inte hur de täcks! Vi har fört fram vårt klagomål.

 

P.g.a. att det bott grisar här så har det tagit ännumera tid att städa. Detta har gjort att humöret gått lite upp och ner och man tänkt att vad fan har man dragit på sig. Var det så smart att köpa? Tankar om att det här aldrig kommer att bli bra och hemtrevligt. Men idag har jag fått köket färdigt och känslorna börjar gå åt det bättre. Även badrummet är så gott som klart. Mamma och pappa kommer imorgon och hjälper till att städa också. Tack och lov!

 

Har hela helgen på mig att snåssa på :) Nästa projekt är att börja lägga in kläderna i garderoben. Nu just sitter jag på med sporttights, eftersom jag inte hittar några andra byxor :P

 

Även en annan känslosak. En av mina bästa vänner har flugit iväg till Stockholm idag och kommer att jobba där i minst 1 år. Som tur kommer jag att träffa henne redan nästa vecka då vi ska på semester till Sverige!